/ Allmänt /

25 juli - Förberedelser

Ja de senaste dagarna har mest handlat om kennellägret. Jag har varit på Axfood och lastat in så mycket som rymts i bilen. Har åkt tre vändor till klubben med grejer och ändå finns det mer som ska fixas.

Min bror och svägerska har varit på besök ett par dagar. Hundarna har fått sin långpromenad på morgnarna, men annars har det inte blivit så mycket mer. I går följde Ove med till Strängnäs BK med lite grejer och på vägen stannade vi och körde intervaller över gärdena. Hon verkar börja komma i form den "lilla apan". Jag har retats med Lina som har Bestha Elsa. Lina påstår att Bestha Elsa aldrig får nog av aktivitet. Veckan som gick fick jag känna på det en aning. Allt-i har definitivt visat att hon inte varit nöjd med aktivitetsnivån. Typ kommit och klättrat och tjatat på mig när jag sitter vid datorn. Inte ofta hon är sån, men de senaste två dagarna har det hänt titt som tätt.

Vädret, som är rätt ruskigt just nu, kan jag inte göra så mycket åt. Men det är i alla fall bättre än 35 graders kvalmig värme. I alla fall om man ska orka träna hund.

Bilen är snart packad och jag ska i väg och inhandla det sista inför morgondagen. Sedan kommer Ove och hämtar köplista varje dag:-).

Så om det varit dåligt med uppdateringar några dagar så blir det ännu sämre fram till nästa helg. Men då lär jag vara fulladdad med foton och film. Hoppas i alla fall det.
/ Boken /

20 juli - Så till något helt annat

I dag hade jag besök av en valpspekulant som ville träffa Allt-i. Det är tur att hon är en snäll jycke som sköter sig i alla sammanhang;-). Vi avslutade besöket med ett lydnadspass på Strängnäs BK. Det gick bra, men jag tyckte nog att hon var lite långsammare än vanligt. Fick en del av förklaringen när jag satte mig i bilen för att åka hem. + 28 grader i skuggan....

Så till något helt annat. Mitt bokmanus har ju legat orört under snart ett år. För en tid sedan skickade jag det till en lektör för att få synpunkter.





Jag fick dels en del synpunkter på:
- Story och konstruktion
- Språk och berättarröst
- Tempo och gestaltning
- Karaktärer
- Miljö

Amazon har tydligen en lista på vad en bok ska uppfylla för att vara bra. Jag fick grönmärkt (dvs att det fungerar) på följande:
- Nytta: spännande att se hur det går till i företagsledande miljöer
- Fokus: det finns en röd tråd med starkt fokus på huvudpersonen Carina
- En känsla av samhörighet: gestaltning och mer spänst i språket skulle göra den ännu bättre
- Enkelhet: helt ok
- Kreativitet: berättelsen har en unik utgångspunkt
- Trivsel: familjescenerna skapar detta
- Lycka: slutklämmen är bra!
- Trovärdighet: bra, men kan bli ännu bättre med mer gestaltning
- Provocerande: finns absolut i de orättvisor och pålagor som presenteras
- Upplyftande: slutet ger detta

Men sedan fanns det förstås en del gulmärkta punkter (dvs sånt som behöver utvecklas) också:
- Information, dvs fakta som läsaren behöver för att förstå berättelsen: fungerar bra, men det finns lite luckor. Gestaltning är nyckeln.
- Tyngd, dvs det relativa värdet av berättelsen: Kan bli bättre med gestaltning
- En fängslande stil: redovisande och litet stelt beskrivet
- Humor: finns minimalt, lägg in mer
- Underhållning: stor poetntial med mer gestaltning
- Ett rappt tempo: kan höjas med gestaltning och mer aktivt språkbruk
- Bildspråk: finns, men använd mer
- Iver, dvs att skriva med energi och att få med sig läsaren: det stela språket förtar ivern
- Aktivt, minnesvärt (prosa som fäster): språklig ambition är dock inte högprioriterat
- En WOW-känsla: blir bättre med annan inledning

Så man skulle kunna säga att halva boken är en bestseller:-)).
Skämt åsido så är gestaltning tydligen nyckeln till de största bristerna i manuset. Då kommer även det stela språket att försvinna. För er som inte vet vad gestaltning är så kan jag ge några exempel:

"Pojken blev ledsen" är berättande, medan man gestaltar genom att exempelvis skriva "Pojkens axlar skakade krampaktigt och tårararna rann ner för hans kinder".

"Hon blev förbannad" är berättande, medan man kan gestalta genom att exempelvis skriva "Hennes ögon smalnade och högröd i ansiktet slog hon näven i bordet så att glasen flög".

I stället för att skriva "Soffan var tung" kan detta gestaltas med att "Han flåsade när soffan bars ut".

Inte lätt detta. Absolut inte.

/ Träning /

19 juli - Spår och uppletande


Allt-i i uppletanderutan..;-)

Började som vanligt dagen med en långpromenad med Allt-i och Bolt. Det är betydligt skönare att vara ute nu när det blivit svalare ut. Det där med temperaturer över 30 grader är inget för mig.

Jag använde en stor del av dagen åt att städa. Sedan började jag med en surdeg. Den bestod av att stryka tvätt som legat i nästan ett år...Oj då sa dottern. Hon hade helt glömt bort att hon hade ett par snygga blusar...;-). och jag hade glömt bort att jag hade en tunn sommarkavaj.

Jag hann inte stryka klart allt trots att jag höll på i två timmar, men det är en dag i morgon också.
I kväll har jag och Ann-Margrt tränat spår och uppletande. Eftersom Josefina flyttar till Lund sista augusti så är det inte är säkert att hon är hemma och kan tävla Bolt, så han finns numera med i min träningsplanering. Tänkte anmäla till lägre spår i höst, så får vi se vem som tävlar med honom.

Vi började med att gå ut spåren och medan dom låg så vallade vi hel ruta. Denna gång inte där terrängen var som bäst. Vi ska nog hitta ännu djävligare rutor framöver.


Vet inte riktigt vad jag ska förklara för Allt-i eller om det är Ann-
Margret jag pratar med?


Vild i blicken.


Vinja på väg in med föremål.


Vinja räcker ut tungan åt sin matte.


Bolts tur.



Bolt på väg in med föremål.


Okej, du var duktig. Du ska få bollen.


Duktig vovve!





Dags plocka ner snitlsar.


Efter uppletandet var det dags att ta spåren. Bolt hade ett spår på ca 700 meter. Men det var ganska jobbigt med mycket markbyten. Han skötte sig bra och tog alla pinnar.

Det var dock stor omställning att sedan spåra med Allt-i. Nu var hon säkert extra het efter att ha sett mig spåra med Bolt. Jag gick lite vilse när jag lade hennes spår så det var ganska risigt och eländigt att gå. Men hon skötte sig bar och plockade alla pinnar. När jag kom tillbaka alldeles svettig och slut så föreslog Ann-Margret att jag skulle gå lite långsammare. Hon ska nog baske mig få prova att spåra med Allt-i nästa gång så får hon se hur lätt det är.