/ Valpar /

30 september - Allti är dräktig!


En av valpfostren syns som en svart ring.

Jag har studerat Allti och har väl tyckt att hon varit oförskämt slank och rörlig. Sprungit i kapp med Bolt, gett järnet över gärdena. Men samtidigt har jag tyckt att buklinjen inte varit riktigt lika uppdragen som i vanliga fall. Sedan detta med att hon är med hela tiden. I vanliga fall ser vi knappt till henne inomhus. Ett annat tecken som jag noterade vid förra dräktigheten dök upp häromdagen. Hon hukar sig inte alls lika djupt när hon ska kissa. Halvstår liksom. Vet inte om någon annan noterat detta på sina dräktiga tikar. Men på Allti är det uppenbarligen ett tecken.

I dag var det alltså dags för ultraljud. Veterinären kom in i undersökningsrummet med ett leende på läpparna.
- Så spännande!, sa hon.
Jag nickade bara.
- Vad tror du då?, frågade hon mig.
Jag tänkte efter.
- Jo, jag tror att hon är dräktig, svarade jag samtidigt som veterinären började palpera Alltis buk.
Ett leende spred sig på hennes läppar.
- Ja, det är hon definitivt. Jag känner tre fosterblåsor.

Sedan tittade vi på ultraljudet. Utrustningen var ganska okänslig och hon rakade aldrig Allti, så man såg inte lika bra som när Aqila utraljudades. Men vi såg två + två som definitivt inte var samma.
Veterinären sa att hon trodde det var mellan 4 och 6 valpar.
- Men det kan vara fler. Samtidigt kan det även bli färre eftersom livsodugliga foster kan resorberas.
Detta kände jag ju redan till. Men jag vet i alla fall att hon är dräktig oavsett hur många det blir.


Valpfoster 30 dagar. National Geographic.

Under vecka 4 bildas öron och ögon. Man kan nu tydligen skilja på fram- och bakben. Fosterblåsorna kan kännas som små bubblor på 2,5 cm.

Jag vet att det finns ett gäng därute som hoppas att det blir en liten Allti-valp till dem. Det hoppas jag också. Men intresset för tikar överväger i vanlig ordning och jag kan vare sig påverka antalet valpar eller fördelningen mellan könen. Men 1+5 eller 2+5 vore inte helt fel....;-)

/ Tävling /

26 september - Superdupergrattis!!

Vad glad jag blir!! Jag har såna otroligt duktiga valpköpare. Och om sanningen ska fram så är jag rätt nöjd med alla Endurohundar också..;-).



Kalle och Enduros Alstra - 191 poäng och 1:a pris i lydnads-
klass 1.


I går tävlade Kalle och Alstra lydnadsettan. De kammade hem ett fint förstapris på skyhöga 191 poäng. Supergrattis Kalle och Alstra! Snyggt jobbat!


Ola och Enduros Bias - uppflyttade till högre klass spår

I dag var det Ola och Bias tur att slå till. Uppflyttade till högre klass spår. Trots ett par missade pinnar på spåret och noll på budföring. Vilka duktiga valpar och valpköpare jag har!

/ Allmänt /

24 september - Viltrena underbara hundar



Jag har haft en trist vecka. Förkylningen slog till i onsdags kväll. Vräkte i mig C-vitamin, men har varit hängig och matt i två dagar. Tog ut semester för jag vet knappt hur det där med sjukpenning fungerar längre. Vet bara att det är krångligt.

Vi har gjort tre tävlingar i år. Inte mycket med tanke på all träning som lagts ner. Vi tänkte göra två tävlingar nu i september, men förra helgen ställde vi in pga att husse inte kände sig tillräckligt bra. Denna helg ställer vi in pga av att jag inte känner mig tillräckligt bra. Om det hade varit jätteviktigt hade jag kanske tvingat mig i väg ändå. Men det känns inte så jätteviktigt just nu. Om jag ska tävla ska jag kunna förvänta mig att min hund gör en topp-prestation. Hon behöver inte göra det. Men jag ska känna att möjligheten finns. Vi vet inte om hon har några valpar i magen, men om hon har det så tycker jag att hon i första hand ska få vara dräktig. Det är mycket viktigare än att en förkyld matte åker i väg och kanske möjligtvis gör en hyfsad tävling med en hund, som kanske möjligtvis påverkas av en massa hormoner. Så vi är hemma och tar det lugnt i morgon.

Hundarna har inte haft så kul de senaste dagarna. Normalt är jag ju väldigt noga med långpromenaderna. En timmes promenad tycker jag är minimum. Och sedan träning på det. De senaste två dagarna har det varken varit träning eller långpromenader. "Papillonrastningar" som jag kallar det när dom bara går ut för att göra sina behov. Men dom har accepterat det också.

I dag gick jag i alla fall i väg i en dryg timme med Bolt och Allti. Det var så varmt att jag kunde gå barärmad. Jätteskönt ute. Vi gick promenaden över gärdena som på filmen ovan och i vanlig ordning träffade vi på rådjuren som håller till där.

Ove och Josefina (som kom hem för några dagars höstlov i dag) orkade inte lyssna på min exalterade beskrivning av rådjuren. "Det där har vi hört redan", sa dom. Men i dag var det helt otroligt. Jag gick på "EU-remsan" mellan gärdena och såg plötsligt ett par rådjur resa sig upp bara trettio meter framför oss ute på ett klippt fält. När de såg oss så sprang de inte bortåt, vilket jag hade förväntat mig, utan de kom springande mot oss och passerade på tjugo meters avstånd. Förmodligen bodde dom i skogen bakom oss. Jag kallade in Bolt, så han stod bredvid mig och tittade på när de skuttade förbi. Allt-i är jag säker på. Hon var tio meter framför mig, men stannade bara upp och tittade på dem några sekunder. Sedan fortsatte hon framåt. Bolt släppte dem också i samma ögonblick som dom hade passerat. Så himla skönt att slippa tänka på vilt.

I övrigt har jag städat, tvättat och handlat i dag. Fixat med med manus har jag också gjort. Men ju mer jag lär mig, desto mer kritisk blir jag. Jag får hoppas att det lossnar i Sevilla...;-)