/ Tävling /

30 maj - Enduros Allt-I tar ett "hett" cert


Jag och Allt-I. Foto: C. Danielsson 2007


Enduros Allt-I in action... (Bara dryga tre veckor till valpning på detta foto)

Nina och Aqila har varit och tävlat lydnadsklass II i dag. På förmiddagen tog dom ett förstapris och på eftermiddagen saknades en bråkdels poäng för att upprepa detta. Just nu kan jag inte lägga ut poängen eftersom batteriet på min mobil lade av och laddaren är undangömd någonstans...men det kommer.


Enduros Aqila

Men i dag får Nina och Aqila ursäkta. "Huvudpersonen" i dagens blogg kommer att vara Allt-I.

Jag, Ove, Allt-I och Odette åkte till Skutskär redan i går kväll och övernattade på Rullsands camping. I morse var det samling klockan 07.00, men vi var på plats redan en halvtimme innan och hann dricka kaffe och äta en smörgås i lugn och ro.

Det började med platsliggning och redan då vid halv åtta kände man att detta skulle bli en varm dag.

Efter platsliggningen (som gick bra) var det dags för lydnad. På spagettiben äntrade jag planen med Allt-I för att genomföra vår första elitlydnad tillsammans. Det började bra. Allt-I satt helt fokuserad på mig medan tävlingsledaren ropade upp betyget på platsliggning. Tack Ann-Margret och Nina för att ni ställt upp på mina idéer om att "äntra planen". Det ska jag fortsätta med. Vi hann väl tio meter innan det var en halt, där matte gjorde bort sig. Jag tvärnitade stel som en pinne och när jag kikade på Allt-I mötte jag hennes förvånade blick. Jag kände på mig att hon stod upp. Och mycket riktigt så hade hon inte satt sig i denna halt. Då sa Bahlenberg till sig själv att det var dags att slappna av och hjälpa sin vovve. Resten av fria följet kändes bra. Allra bäst var sidförflyttningar och backning. Hon rörde sig precis som jag ville. En av dagens höjdpunkter eftersom jag tränat extra på just detta. Jag har även tagit efter Fridas "recept" och gått långa sträckor fritt följ bakåt. Med vinklar, halter och allt. För att träna bakdelskontroll. Vi fick 8-8 på fria följet trots missen med en stående halt.

På långa inkallningen fick vi 8,5-8,5 pga av sent stannande.

Framåtsändandet var en blandad kompott. Åt ena hållet var det perfekt galopp fram till gruppen där hon växlade tempo. Sedan ökae hon successivt, saktade in igen och kom bra på inkallningen. Åt andra hållet gav jag ett mesigare framåtkommando och då bröt hon av till trav efter bara några få galoppsteg och hon gick aldrig ner i riktig skritt. Men det var spikrakt och bra tempo in. Hon fick 10-7,5. Jag skulle väl själv kanske satt 8-8,5 så snittbetyget var ganska korrekt.

Krypet kan jag inte uttala mig om. Jag var helt paralyserad. Som jag kämpat med detta moment. Vi fick 8-9,5. Nerdrag för att föraren gick lite nerhukad och att hon (Allt-I alltså..;-)) lättade i vinkel. Wow - inget om hög bak (fortfarande menar jag hunden). Kanske dags att slappna av.

På skallet fick hon 8-8 trots att det inte alls var som jag vill ha det. Nerdrag för att det inte var ihållande och att hon lättar något. Men jag är jättenöjd med det betyget.


Som vi jobbat med detta...

På metallapporten så hamnade apporten på ett sätt som jag inte ville ha den. Så Allt-I klippte den inte direkt utan gick runt den innan hon tog den. Vi fick 9-9 för gripandet och något sent avslut. Jag är nöjd. På tunga apporten fick hon 8-9 av samma anledningar som på metallen. Jag har inget att invända. Av de hundar jag haft så är nog Allt-I den med sämsta trycket på apporteringarna. Därmed inte sagt att hon är dålig...men jag har varit väldigt bortskämd med bra gripanden. Just på apporteringarna skulle jag vilja ha Aqila eller Ajas i stället.

När jag tränade inför Treklubbars förra söndagen så var uthoppen på hoppet väldigt tama. Jag har jobbat med detta denna vecka och fick tillbaka lite av hennes gamla tryck. 10-10 på hoppet är helt OK...:-).

På stegen fick vi 9-9,5. Själv skulle jag nog dragit lite mer på hennes "dubbeltassfattning" på nedgången. Visserligen går hon på varje pinne, men jag som förare måste vänta in henne, så jag skulle nog inte gett mer än 7-8. Kanske tur att jag inte dömer mig själv...;-).

Totalt fick vi i hop 264 poäng på lydnaden. Jag som sa till Ove innan att jag skulle vara nöjd med allt över 240 poäng. Oavsett poängen, så var jag väldigt nöjd med hur min hund genomförde lydnaden. Kontakten, koncentrationen osv. Jättekul var det.

Sedan var det uppletande ute på ett gärde. Jag blev lite fundersam när jag mötte högre hunden i rapport på väg till uppletandet. Vad tusan tänkte jag. Om högre hunden har letat innan, så finns det ju legor efter föremål. Och jag lovar att minst en minut gick åt till att Allt-I försökte lokalisera föremål som inte fanns. Det spelade inte så stor roll. Vi fick fyra föremål och 9-9.


Allt-I på uppletandet på Treklubbars förra året i juni. 30 grader varmt.

Vi hade bästa lydnaden och bästa uppletandet. Det var inte särskilt svårt att räkna ut att rapporten skulle kunna föra oss till ett kanonresultat om allt skulle gå bra. Men med tidigare tävlingar i minne, så var jag inriktad på att "bara hon går sträckorna".

Klockan tio åkte vi ut till rapporten. Vi fick startnummer två. För att göra en lång historia kort så gick det jättejättebra och vi fick fullt på rapporten: 2.10 på första sträckan. Snabbaste hunden hade 1.59. Vi hade 3.05 på andra sträckan. Snabbaste hunden hade runt 2.50. Men mallen som varit snabbast på de två första sträckorna gick inte tredje sträckan. Plötsligt så var Allt-I den med snabbaste tiderna. Hon hade 2.54 ner till A och 4.35 på sista sträckan. Jätteduktigt jobbat i värmen. Från B skickades hundarna i ett grustag uppför en brant backe och hade nästan ingen skugga alls. Allt-I fick fullt på rapporten och det resulterade slutligen i hennes första cert på 608 poäng.



Klart att det känns jättebra. Många tycker nu att vi ska ut och jaga ett resultat till. Vi är anmälda till en elitrapport i Skellefteå om två veckor, men vi har husvisning och det är ruskigt långt att åka. Men vi funderar. Nästa helg har vi Treklubbars - en lagtävling mellan Eskilstuna - Strängnäs och Enköping. Jag är som sagt väldigt kluven nu. Men jag har inga bra erfarenheter av att sticka ut och jaga SM-kval i sista stund. Med Fox var vi bortskämda. Vi behövde bara två tävlingar och sedan kunde vi slappna av. Så ena stunden tänker jag att jag skiter i SM 2009. Vi hade det som mål, men spruckna tävlingar, en sprucken trampdyna och löp har satt käppar i hjulet. Och då tänker jag att hon är bara tre år och inte riktigt mogen för en stor tävling. Vi kan sikta på 2010 i stället. Men så kommer tävlingsdjävulen in och tänker att kanske man skulle försöka ändå....vi sover på saken.