/ Tävling /

30 juni - Allt-i tävlar appellklass

29111-373
Tja- så här fint väder var det inte i dag. Bilden togs under MH-helgen

Ja, så var det äntligen dags. I går kväll var vi bortbjudna till gamla grannar i Eskilstuna, men de bor inte kvar i Eskilstuna, utan har flyttat till Strängnäs. Det är faktiskt närmare till Strängnäs härifrån än till Eskilstuna. Eller lika långt - beror på vart man ska.

Det blev senare än jag tänkt mig och vi kom inte i säng förrän vid halv ett i natt. Jag hoppade upp snabbt som attan när alarmet ljöd i morse. Fick snabbt (tack och lov) in mina linser, vilket jag är nybörjare på och inte var säker på om jag skulle lyckas med halv sex på morgonen.

Jag var framme i Flen ca 20 minuter i sju och gav Allt-i mat och rastade henne innan jag anmälde mig. Jag fick startnummer 13 i grupp B och vi började med budföring. Budföringen gick kanonfint och vi fick 10-10. (Hon är för häftig när hon springer min fina vovve).

Sedan var det platsliggning. Även det gick bra, men jag räknade sekunder - av någon anledning. Det är hemskt med platsliggning i appellen. Mycket värre än högre upp i klasserna. Då vet man ju att hundarna klarat platsen åtminstone nån gång...;-).

Sedan var det en lång väntan på lydnaden. Men så klart blev det min tur så småningom. Uppvärmningen kändes kanonbra. På linförigheten fick jag nästan ståpäls av hur fokuserad hon var och hur fint hon gick. Det var bara den avslutande språngmarschen som jag skulle tagit något lugnare. Då hoppade och skuttade hon lite. Fasen vet om hon inte skällde till också...;-). Vi fick 8-9. Framförgåendet gick också bra. Väldigt stabilt - något sträckt koppel, men inte direkt så att hon stretade. Stannade rakt och vi fick 8-9 (åttan var hård tycker jag nog).

Jag har bannat mig själv för platsläggandet hela dagen. Jag ställde upp vid utgångspunkten och tävlingsledaren sa att jag fick flytta bakåt om jag ville pga en pissfläck. Jag sa att det inte behövdes. Det gjorde att både jag och Allt-I blev överumplade av hur snabbt läggandet kom. Det hade räckt om jag innan momentet kört ett snabbt "ligg-sitt" eller gjort som tävlingsledaren sa - flyttat bakåt. Nu gick Allt-I jättefokuserad på kontakt och fritt följnär jag helt plötsligt skulle kommendera. Det hände ingenting när jag sa ligg, utan jag kände hur fint hon följde med i alla fall. Jag sa ligg en gång till och hon lade sig - men då var det ju för sent. Skit också 16-20 poäng borta...:-(.

Inkallningen var helt klockren. 10-10. På apporteringen sprang hon snabbt ut. Bra gripande och galopp in. Dock med lite tugg. Bra ingång. Vi fick 9-7,5. Det korrekta var väl mitt emellan. Jag ska jobba mer på farten in - och tuggandet. Det hör lite i hop. Tugg, lite bollande gör att farten inte är perfekt. Kanske blir det bättre sen med metall och tung apport? Kanske inte. Det finns i alla fall med på listan över förbättringar.

Jag hade varit mest osäker på hoppet. Hon hade ju 10-10 på Treklubbars, men sedan dess har jag ju fokuserat på långa uthopp och den träningen har skapat lite osäkerhet. Det visste jag från träningen med Nina i torsdags. Om kommenderingen dröjde och jag var tyst började Allt-i titta bortåt och fundera på om hon satt för nära.

Så i dag då: Jag gick fram till hindret. Alla andra hundar hade dragit ut mot höger (vilket for genom mitt huvud). Allt-I hoppade ut fint, men jag fick jättebråttom att kommendera "sitt". Jag tror så här efteråt att det blivit bra om jag avvaktat ett par galoppsprång till. Men när jag skrek (ja eller i alla fall ropade) "sitt", så vände hon upp och stod där som ett fån. Jag sa sitt en gång till och hon såg väldigt frustrerad ut. Ungefär som " men matte, ska jag inte längre ut?". Jag sa sitt igen och hon satte sig. Hoppet tillbaka och ingången var bra. Men betyget blev måttliga 6-6. Tappade 16 poäng till som vi räknat med.

Så inför spåret hade vi 198 poäng. Det skulle alltså räcka med 7:or för uppflyttning. När vi efter lång väntan vid ett-tiden åkte ut till spåren så spöregnade det. Jag hade regnställ i bilen, men fick låna stövlar av en klubbkompis som campade vid klubben. Tack och lov...

Spårmarkerna var kanonfina halvhög vall. Och spårningen fungerade perfekt. 10-10.

Totalt fick vi i hop 268 poäng och kom tvåa i vår grupp. Allt-i fick träna på att sitta på prispallen. Jag förstod att dom skulle ha svårt med hennes namn. Prisutdelaren försökte med "Allt-i 1". Jag fick rätta henne: " Allti"eller "Allt i" sa jag. Så nu är det bara att fortsätta träna på krypet för lägre någon gång i september. Jag ska börja med grunderna till framåtsändande också. Och vem vet - kanske att jag kör någon appell till. Eller varför inte en lydnadsetta? Kunde kanske vara kul.
/ Valpar /

29 juni - Ytterligare en friröngad Enduro-hund

Fick sms från Nina i morse. Aqilas resultat är nu utlagt på SKK Hunddata. HD B och AD utan anmärkning.
/ Träning och valpar /

28 juni - En "sista smörjelse" samt glada besked

I morse höll jag på att slå ihjäl mig igen. Var ute och cyklade med Duro lös och Allt-I kopplad. Duro stannade och när han kom i kapp sprang han in på vänster sida. Allt-I som sprang på höger sida skulle möta honom och sprang framför cykeln....till råga på allt fungerar inte fotbromsen som den ska. Jag kom undan med en sönderskrapad handflata och skrubbsår på knät....fruktansvärt klantigt. Ska nog fundera på både hjälm och en springer.

På eftermiddagen fick jag ett meddelande i gästboken och eftersom jag inget hört av husse och matte till Ajas och Ampere så förstod jag att deras röntgenresultat släppts på SKK Hunddata. Jättekul! 3 st A-höfter och HD utn anmärkning av tre röntgade. Nåja, man vet aldrig, men tendensen är god. Tre kvar...

Efter jobbet åkte jag till Flen för att träna med Nina och Aqila. Valet av träningsplats var ingen slump. Vi tävlar ju där på lördag. I går tränade jag spår med både Duro och Allt-I - inga pinnar kvar i skogen nu längre. Det ser bra ut. I dag skulle jag köra sista passet inför lördag. Ville främst träna framförgåendet på ny plan.

29111-371
Allt-I går före


29111-370
Peppar, peppar, men ställandet börjar bli rakt och fint

Eftersom Aqila har varit bortrest så hade inte Nina kunnat träna på en vecka. Det märktes - Aqila var sjövild...;-). På platsliggningen gav hon järnet och racade till matte, men det var kanske taskigt av mig att starta ed platsliggningen. Det blev en bra störning för Allt-I (som faktiskt låg kvar)  och jag fick en fingervisning om vad som kan hända på en appelltävling...

29111-372
Nina och Aqila