/ Tävling /

27 juni - Efter regn kommer sol

Återigen ett avbrott i bloggandet. Dagen före midsommarafton packade vi in oss i bilen och åkte mot Östersund. Det regnade i stort sett hela vägen. Ove kom med den fantastiska idéen att vi skulle åka inlandet Eskilstuna - Sala - Mora och upp till Östersund. Vi åkte Östersund - Sundsvall och E4:an ner till Uppsala - Enköping på hemvägen. Med facit i hand tog det ca två och en halv timme längre tid att åka inlandet. Visserligen regnade det, som sagt, men jag tvivlar starkt på att det var hela sanningen till tidsskillnaden.

Klockan var närmare halv åtta när vi träffade Denver med husse och matte. De var och tränade lydnad i regnet. Det finns de som är ambitiösa..;-).


Enduros Denver

Vi avslutade en lång resdag med te och smörgås hemma hos Denver innan det var sovdags. Jag tror att jag sov innan huvudet landade på kudden.

På midsommarafton åkte vi Östersund BK för att tävla elit spår. Jag såg verkligen fram emot att få spåra i de fina jämtländska skogarna. Jag visste just då inte hur liten del av skogen jag skulle få njuta av...;-). När det var dags för mig att släppa på var Allti riktigt taggad. Hon tog sig an upptagsrutan med hög intensitet, men vädrade lugnt och fint, smällde på spåret åt rätt håll. Det enda missödet så långt, stod jag för. Linan löpte ut vid upptaget och efter bara 5-6 meter upptäcker jag till min fasa att det blivit en knut. Det var bara att följa efter hunden i kort lina och frenetiskt försöka reda ut härvan medan jag gick. Som tur var en lös knut och det for genom mitt huvud "undrar hur mycket de drar för detta?"

Spåret gick genom fin vegetation av blåbärsris. Vi korsade en motionsslinga och fortsatte vidare i blåbärsris. Efter ca 200 meter kom vi fram till ett skidspår. Ja, det var förstås ingen snö nu. Allti fortsatte intensivt att spåra över spåret och ut på ett kalhygge med höga växter. Där fick hon tapp och började slå. Eftersom hon inte gjorde någon ansats att fortsätta genom den höga växtligheten så antog jag att det kunde vara en spetsvinkel där. Men vi kom tillbaka till samma ställe tre gånger. Jag har ingen aning om hur länge vi hade hållt på men gissar att de tre varven runt tagit ca tio minuter. Sedan vet jag inte alls hur det gick till men vid ytterligare tre tillfällen såg det ut som om hon hade ett spår och vi kom tillbaka till rutan. Efteråt förstod jag att hon bakspårade tillbaka. För att inte gå vilse så hade jag min Cardio Trainer i mobilen påslagen. När vi hade snurrat runt i en halvtimme utan att ha kommit längre än ett par hundra meter från bilen, så gav jag upp. Efteråt kunde jag konstatera att vi avverkat 1,8 km på en yta som var ca 200 x 200 meter under den tiden. Så om det möjligtvis hade funnits något spår att ta upp, så var det ordentligt avvallat - om man uttrycker det så.

Efteråt fick jag veta att spåret hade fortsatt över kalhygget.

Jag har naturligtvis funderat en hel del på vad jag gör för fel. Allti kan visst missa pinnar på träning, men att inte komma runt spåret? Det händer aldrig. Och om det nu var något fel på hennes spårning så kan man ju fråga sig varför hon inte springer bort sig på rapportförlängningar. Svaret är klart: hon har inte mig i andra änden av linan. På vägen tillbaka till klubben frågade jag Ove vad sjutton jag skulle göra. "Du måste låta andra lägga spåren på träning, så att du tvingas lita på henne." Och så är det nog. När vi får tapp på träning så styr jag nog omedvetet. På tävling hänger jag efter i alla hennes slag. Och som den rapporthund hon är, så kan slagen vara ruggigt stora...;-).

Nåja, vi ska ge oss på det igen. Vi kom med i Järvsö den 10 juni. Nu är det bara så att vi kom med i Heby samma dag. Vi hade egentligen tänkt åka på semester och tävla spår i Järvsö den 10 juni och rapport i Myckelgensjö den 16:e. Men pga jobbet så tar jag Heby och jobbar några dagar innan vi åker uppåt.

Midsommar blev regnig men trevligt med grillning hemma hos Denvers husse och matte. Vi följde med till Östersund BK även på midsommardagen för att att titta när de båda två skulle tävla sök med sina hundar. Det var en tuff bana med kraftig nerförslut på vänstra sidan och uppför på den högra. Hundarna fick alltså springa backe oavsett åt vilket håll de skickades.

Klockan var halv tolv när vi startade resan hemåt. Klockan sju var vi hemma och då hade vi stannat och rastat både oss och hundarna vid två tillfällen.

Lite low känner jag mig allt efter den snöpliga spårtävlingen. Dessutom känns det inte så roligt att sannolikt missa SM även i år. Allti har börjat fälla, så det kommer att vara på håret att hon klarar sig från att börja löpa, men det visar sig när täckhåren faller. Det jag kan hoppas på är att vi hinner tävla ett par rapporttävlingar i augusti i alla fall.

Men nu ska vi inte deppa över det. Nästa helg har vi C-kullens MH. Det blir en del att planera och förbereda, men oj så spännande det ska bli.

/ Tävling /

22 juni - Grattis Elisabeth och Cinza

Jag har inget bra nytaget kort på Cinza så det får bli en nostalgitripp till april 2010 då hon flyttade till Matfors.


Cinza 8 veckor med matte Elisabeth

Ett stort grattis till Elisabeth och Cinza som var först ut att debutera på tävlingsbanan av Cuperbarnen. De vann lydnadsklass 1 i Sunsvall i kväll och tog ett förstapris på 160,5 poäng. Bra jobbat. En fågel har viskat i mitt öra att Cinza är ett naturbarn på skyddet. Jag ser fram emot att träffa henne och alla syskonen nästa helg när vi har MH i Eskilstuna. Kanske hälsar vi på dem på upp-eller nervägen redan nu i helgen. Det beror på om vi åke inlandet, men vi kan ju åka E4:an åt något håll tycker jag.

Det har varit bra träning både i går och i dag. I går var vi provekipage i Botkyrka där nya tävlingsledare examinerades. Jag tycker det är bra att köra i genom hela lydnaden tävlingsmässigt, men ändå ha möjlighet att korrigera lite, men framförallt att belöna. I går tyckte jag att Allti gick bra på lydnaden. Bättre än i söndags. Jag sa till henne på framåtsändandet åt ena hållet när hon inte tänkte göra någon övergång till skritt innan gruppen. Dessutom denna förbaskat snabba skritt. Krypet borde jag ha gjort annorlunda när jag hade chansen, men nu är det för sent att komma på det. Helheten är jag dock nöjd med.

I kväll bar det i väg till Stockholm igen. Rapportträning på Stockholm Södra. Efter söndagens tråkigheter med skadad hund, så ser jag dock spöken överallt. Eller rättare sagt olycksrisker. Det förtar halva nöjet. Det är kvistar, vassa stenar, träd på fel ställe, branta partier och gropar där de kan trampa ner osv. Men det gick bra. Sista sträckan gick på runt 2 minuter, så vi tror det var ca 1 km. Vi skickade även ett femte skick för att slippa gå med hundarna tillbaka.

Nej, dags att sva. I morgon ska vi åka upp till Östersund och bo hos Denver. På midsommarafton tävlar vi spår. Jag har även kommit med på spår i Järvsö 10 juli. Eftersom vi ska tävla rapport några dagar senare i Myckelsjö så fortsätter vi väl uppåt då. Men sedan vet jag inte om det blir så mycket mer tävlingar i år. Det beror på när Allti börjar löpa. Jag skulle verkligen vilja köra höstsäsongen med henne. Det är den absolut bästa tiden för tävlingar. Jag får väl trösta mig med att Allti säkert är ännu bättre nästa år:-).

Och jag ska uppdatera resultatsidan och kullsammanställningarna med resultat..när jag får tid.
/ Träning /

19 juni - Domaraspirantprov i Gnesta

Jag hade kameran med mig, men tog inga kort i dag pga vädret.

Väckarklockan ringde klockan sju och kvart i åtta var vi på väg till Gnesta. Vi var framme kvart i nio och fikade innan det var dags för rapporten. Domarna stod bara på A och banan var snitslad ca 150 meter. Vi fortsatte en bit till, men eftersom vi kom fram till en massa stigar där det kom löpare och hundägare på promenad, så gjorde vi inga förlängningar.

Banan var så kort att det inte kunde bli så stor dramatik. Kunde man ju tycka. Men på andra skicket kom en av hundarna in, skrek och höll upp tassen. Den blödde ymnigt och som tur var hade Dollars matte med sig förbandsmaterial. Hundens husse bar henne ner till A-stationen och då var det plötsligt väldigt skönt att sträckan var kort. Det visade sig att hunden skurit sönder en sena och måste vara gipsad i 6 veckor. Väldigt trist. Jag lärde mig också att man ska ha förbandsmaterial med sig. Så nu kommer det att packas med i båda våra ryggsäckar.

Enligt Ove hade Allti skött sig på A-stationen. Och om det stämmer så ska facit vara "inga avdrag" på stationsuppträdandet. Det skulle vara intressant att veta hur referensdomare och aspiranter bedömde den hund som vi hörde ända till B-stationen.

Direkt efter rapporten körde vi uppletande. Allti tog tre föremål ganska snabbt och jag tyckte nog att hon gick rätt bra till sista minuten. Det är naturligtvis något som jag avsöndrar när det tar lång tid utan att hon hittar, för vid träning brukar hon aldrig bli tveksam och eller se frågande ut även om det tar lång ti. Men då känner ju inte jag mig pressad.

Efter uppletandet var det lydnad. Jag hade sett fram emot detta väldigt mycket. Dels för att det blir tävlingsmässigt och ändå med möjlighet att belöna mellan momenten. Men kanske ännu mer för att se om hon skulle stanna på långa inkallningen eller hur hon skulle bete sig. Jag var också nyfiken på om låsningen på hoppet skulle sitta kvar. I övrigt var jag inte särskilt nyfiken. Jag vet ganska väl var jag har damen.

Vad ska man säga. Fria följet var hyfsat föutom att hon gnällde lite på stegförflyttningarna (synd för de var rät fina), var på väg att göra höger om halt i en rak halt samt hade fått för sig att vi skulle göra helt om vid en annan halt. Långa inkallningen är jag nöjd med. Jag kan inte tänka mig att vi skulle ha mer än 8 för det. Sedan var det inkallningen. Visst tog hon några steg på ställande och läggande, men hon har alltid hög fart och bromsar hon direkt, så är det inte något jag tänker tjafsa om. På framåtsändandet är det mesta bra. Hon galopperade ut, hon hade en tydlig övergång till skritt, gick spikrakt och kom snabbt på inkallningarna. Kruxet är hennes drivna skritt som gör att avståndet blir något långt. Jag resonerade med henne om detta i torsdags och då visade hon att hon mycket väl förstod vad jag menade eftersom hon gick väldigt, väldigt långsamt när jag gjorde om det. Men det hade hon glömt bort i dag. Om tre- fyra år kanske? Skämt åsido så brukar det vara bättre efter en rapporttävling.

Krypet bryr jag mig inte så mycket om längre. I dag skuttade hon mer än vanligt. Kom aldrig in i något flyt. Men jag struntar i det där nu. Skallet var något sämre än på Treklubbars, men för att vara en hund som haft väldigt svårt att skälla, så håller hon i bra även om hon lättar emellanåt. Metallapporten har vi lite problem med. Inte Allti, utan jag. Jag har svårt att göra långa kast med min armskada. Och alla som håller på vet att man får mycket bättre tempo med långa kast än fjuttiga. I dag "slet sig" apporten, men på något sätt kom den i spinn och det blev inte så vansinnigt kort som det först såg ut att bli. Jag måste nog ta och träna på att kasta:-). Men jag skyller på att jag är handikappad. Vilket är sant. Tunga gjorde hon som vanligt. Lite seg avslutning. Men tian brukar försvinna vid den sista vändningen in, så det var som vanligt. 

Så var det då dags för hoppet som jag sett fram emot. Domaraspiranterna kunde gott få utsättas för "Två kommandon varav det sista ett dubbelt". Här måste jag förklara vad jag menar. Ordet dubbelkommando används nuförtiden väldigt vårdslöst. Folk säger dubbelkommando även vid två kommandon. Dubbelkommando har i min värld alltid betytt att man ger två kommandon samtidigt, t ex säger ligg samtidigt med ett handtecken. När man däremot säger om kommandot för att hunden inte lyder, så är det fråga om flera kommandon. Men ok, jag fattar ju vad folk menar även när de säger DK om två kommandon.

Så min tanke var att jag skulle säga "Hopp" och om prinsessan bara ryckte (som i torsdags) skulle jag ge ett dubbelkommando, dvs säga "Hopp" och peka samtidigt. Men nu behövde jag inte det, utan hon hoppade precis som vanligt. Tvåtassfattning när hon gick nerför stegen var också som vanligt. Jag struntar i det också. En del drar en betygsenhet för tempot och en del ger faktiskt tio om hon gör tvåtassfattningen snabbt. Men i dag gick den ganska trevande, så jag tror inte någon av aspiranterna gav en tia. Tror t o m att någon kunde gett en åtta.

I morgon kväll bolagsstämma på jobbet. Tisdag en ny träning under tävlingsmässiga förhållanden, på onsdag rapportträning i Stockholm. Och i midsommar ska vi tävla spår i Östersund.