/
Allmänt /
5 september - Flyt och oflyt
Flytet denna vecka skulle möjligen vara att jag hittat tävlingspärmen med alla stamtavlor, vaccinationsintyg och medlemskort. Fast lite pinsamt att ha bett folk leta så de krupit runt i Piteå Bk:s klubbstuga och vänt ut och in på varenda skåp....Jag hittade pärmen i min datorväska. Jag hade helt glömt bort att jag haft datorn med till Piteå, så det var en ren slump att jag hittade den på jobbet när jag letade efter en helt annan sak.
I dag har varit en sån där dag då jag inte borde ha gått upp överhuvudtaget. Jag skulle med tåget till Stockholm redan halv 8, så jag tog med både Duro och Allt-I på morgonpromenaden för att spara lite tid. Detta var väl en av de få stunder i dag som jag inte kan klaga på. Gärdena runtomkring är slagna, så jag kunde gå över fälten i en timme med dem. Sedan blev det lite stressigt att komma i väg, men jag hann med tåget och på Centralstationen lyckades jag hitta T-banan mot Vällingby. Nästan framme ringde jag för att få vägbeskrivning från T-banestationen. Då visade det sig att mötet var inställt!!! Tydligen hade detta meddelats via mail, men jag har banne mig inte sett något sådant mail.
Det var inte mycket annat att göra än att åka tillbaka till Eskilstuna. Förutom medhavda dagstidningar, hann jag läsa varenda gratistidning som fanns. Läste förresten om en schäfer som kommit in på Blå Stjärnan i Göteborg för att kremeras. Den avlidna hunden hade varit så mager så en i personalen hade gått ut och kräkts. De hade tydligen aldrig sett någon så utmärglad hund och anmälde ägaren för djurplågeri och vanvård.
Nåväl, när jag kom till Eskilstuna hade det hunnit bli lunchtid så jag funderade på om jag skulle åka hem och äta eller stanna på sta'n - kanske kolla på jaktaffären om de hade några bra fritidsbyxor. Jag bestämde mig för att vara sparsam och åkte hemåt i stället. Jag hann inte ens lämna Eskilstuna förrän jag blev invinkad vid kanten av polisen. De påstod att jag kört för fort. Jag sa till en början inte speciellt mycket, men när den kvinnliga polisen stått och fumlat med blanketten i fem minuter för att fylla i fyra ord så blev jag irriterad och frågade om hon inte kunde skynda på. Jag ska inte återge den ordväxling som sedan följde, men jag var definitivt tillbaka i barnstadiet och var väldigt otrevlig och uppkäftig. Det innebar naturligtvis att det tog ännu längre tid att få den förbaskade lappen. Jag blev inte mindre irriterad när hon upplyste om att ärendet skulle gå till Kronofogden om jag inte betalade inom 30 dagar. En ny uppkäftig ordväxling följde på detta.
Det var i alla fall ingen bra inledning på dagen. Först stressa till Stockholm till ett inställt möte och sedan åka på böter. Inga fler missöden förrän på hemvägen. Jag hade lovat vara hemma till halv sex, eftersom Sofie skulle till basketträningen. Jag var ute i sista stund (som vanligt). Nu är det till råga på så att de håller på att reparera E20 just där jag ska åka av. Trots att jag visste att man måste se upp för att inte missa avfarten så såg jag den temporärt uppsatta brandgula skylten alldeles för sent. Så jag fick åka en dryg mil extra till Barva innan jag kunde vända och åka hem. Jag var alltså inte hemma förrän strax före sex, dvs lagom för att möta man och dotter i dörren.
Duro blev jätteglad att se mig och hoppade upp, fastnade med en tass i mitt halsband så att kedjan gick sönder.
Det var snudd på att jag inte vågade göra mer denna dag. Men i snigelfart tog jag med Duro och Allt-I till Kjulaskogen och lade spår. Medan spåren låg körde jag uppletande med dem. Faktiskt gick alltihop väldigt bra. Sedan åkte jag och hämtade Sofie i Eskilstuna. På hemvägen var det visserligen snudd på att jag klippt två rådjur som skuttade ut framför bilen, men nära skjuter ju ingen hare så det gick bra.
Det är bara att hoppas att i morgon blir en bättre dag..;-)