/ Allmänt /

29 februari - Skottdagen!


Odette har bäddat ner sig och sina "valpar"...

Odette är i vanlig ordning skendräktig. Röjer runt i våra sängar och pysslar om sina valpar. Som naturligtvis inte finns. Samma visa varje år. I bland får t o m hon för sig att pinka revir. Har inte hänt på ett tag nu. Tack och lov. Husse blir inte god att tas med då. Trots att det är matte som tvättar i det här huset...;-)


Visst är det underbart med hundar?! Just nu befinner jag mig i en fas av livet då jag undrar hur det hade sett ut utan. Jag har mina misstankar. Typ spacat hem på Östermalm, sommarhus på Bahamas och vinterhus i Åre någonstans. Minglat runt med ytliga människor på diverse tillställningar och bekymrat mig om hur gardinerna matchar bordsduken och de specialbeställda tallrikarna från Rörstrand eller Gustavsberg.

I stället vaknade jag 06.30. Tog en halv timmes promenad med Drive. Därefter en timmes promenad med Allti och Bolt. Medan jag var i väg hann Ove rasta Odette, hämta tidningarna och fixa frukost. Därefter en trevlig frukost framför TV:n. Säkert lika trevligt som att sitta i en lägenhet på Östermalm, om nu det är något man drömmer om.

Klockan tio hade jag privatlektion med en hund och förare som gjort stora framsteg. För ett halvår sedan var vovven väl ungefär där Drive är nu. Kanske inte riktigt, men ungefär. Jag berättade detta för eleven med sin välartade hund, som numera lägger sig ner med huvudet mellan tassarna när vi pratar taktik. Efter lektionen tog jag in Drive. Måste säga att han är helt underbar Drive. Han sprang fram till eleven. Viftade på svansen och var skitlycklig. Sedan i väg och hittade en boll med snöre i. Den kan man tydligen ha jättekul med. Antingen hålla i bollen och ruska på huvudet så att snöret slår i sidorna. Eller tvärtom, dvs hålla i snöret och ruska så att bollen slår mot sidorna.

Drive var med mig när jag dammsög och framåt lunchtid så slocknade han faktiskt i köket. Jag formligen älskar när hundar lägger sig ner och man hör den där sucken som tyder på att de är nöjda och fullkomligt avslappnade. Så lät det och jag kunde kolla lite email, kokade och torkade hjärta som jag fått med mig från Drives matte. Sedan planerades eftermiddagsträningen. Det blev först en tur till Kjula med Drive. Ha fick springa mellan Ove och mig 6-8 gånger. Vi skulle byta ställe för ytterligare en serie när en islandshäst med ryttare och efterföljande hund dök upp. Drive var kopplad och dagens plus var väl att kopplet aldrig sträcktes utan att han lyssnade på mig trots denna störning. Vi körde en serie till, men då var han inte lika intensiv. Sprang gjorde han men något splittrad emellanåt. Jag tycker dock att det är fantastiskt att han redan dag1 springer mellan två (i alla fall en ) främmande personer med den farten och ett tiotal gånger.

Efter racen körde vi uppletande. Två föremål i en korridor. Jätteduktig bortsett från att man fär passa händerna när man byter till annan leksak.

Sedan var det de andras tur och alla tre fick springa. Allti 2 x 10 x 200 meter. Det var tungt i dag, men hon jobbar otroligt målinriktat och bra. Man skulle nästan kunna tro att hon vet varför hon gör detta. I bland fattar jag inte vad det är som får henne att bara ge järnet gång på gång på gång.

Drive har varit ute i rastgården ett par timmar på eftermiddagen. Han är tyst och lugn, inga problem alls. Nu är det bara kvällsrutten som återstår.