Kennel Enduros Blogg

Svarten, Pantra och Lillen hälsar på Odette

Normalt brukar det vara som om tiden stått stilla när man varit borta. Men så var det inte den här gången. Börjar med lite om resan till Sevilla.

Jag åkte vid tiotiden förra lördagen och det blev en lång resdag med flyg, pendeltåg, tåg och taxi. Tror vi var framme vid elvatiden på kvällen.

Jag har lärt mig så otroligt mycket under denna vecka i Sevilla. Det var mycket jag inte visste om en skrivarprocess. En fantastisk författarcoach har med några enkla frågor fått mig att själv föreslå stora ändringar i mitt manus. Det innebär en hel del jobb under den närmaste månaden. Men ett ganska roligt sådant. Fick med mig två underbara uttryck. Dels "Du är inte din roman - du är något mycket större". Sedan något som jag absolut ska komma i håg till den dag det blir aktuellt: "I bland har man turen att det händer saker i ens liv som är värda att skriva om". Här kommer några foton från resan.


En fantastisk tågstation i Malaga.


Jag kommer alltid att förknippa Sevilla med smala gator. Rena rama
labyrinten.


Jag tyckte det såg likadant ut överallt.


Det fanns ett undantag och det var katedralen. Det fick bli min
hållpunkt. Om jag gick vilse gick jag alltid tillbaka hit och började
om.


Jag kämpade mig hit i regnet sista dagen för att fotografera
hästdroskerna. Men pga regnet var de inte här...vilket gladde mig
å hästarnas vägnar. Det regnade "hundar och katter" som man
säger på engelska.


Jag kommer även att förknippa Sevilla med flamenco....


...tapas och skaldjur.......


...ett avbrott i vardagen.....


...och min coach Ann Ljungberg, som lärde mig så mycket. Här vid vår
fantastiska avskedslunch som varade i fyra timmar...:-).

Resan hem kändes ännu längre än resan till Sevilla. Vi hade resfeber och tog en taxi redan strax före tolv. Tåg, pendeltåg och sedan väntan på flyget. Jag var framme på Arlanda vid midnatt i går. Innan bilen var framskottad och jag lämnade långtidsparkeringen var klockan över ett. Jag tog det väldigt lugnt i snöyran. Som tur var så var det inte många bilar ute. Om jag fick någon bakom mig så stannade jag och släppte förbi. En av dem jag släppte förbi skulle ha tjänat på att lunka fram i mitt tempo. Mellan Enköping och Strängnäs såg jag bilen ligga på taket i ett dike. Bärgaren var där, så jag lunkade vidare i 60-70 km/timme. Snön yrde så man knappt såg vägen bitvis. Men hem kom jag. Utan att slå runt.

Det var som julafton. Visserligen hade jag fått rapporter av Annmargret om valparnas utveckling. Och jag blev inte besviken. De är helt underbara. Stod där innanför kompostgallret och viftade på sina små svansar. Jag satte mig ner i Biabädden. Fyra hann nog klockan bli innan jag tog mig upp. De är så trevliga. Hade väl inte förväntat annat. Men det var skönt att få det bekräftat.

I dag har jag dels fotograferat valpar och dessutom haft det första valpköparbesöket. Förutom det så hade en mus förirrat sig ut i hallen i morse. Sannolikt för att äta ur kattens matskål. Den satt på min väska när jag skulle packa upp. Vi bar dit Micke, men han blev livrädd och drog tillbaka in i mitt arbetsrum. Synd att vi inte tog dit Odette i stället. Hon har fixat en mus tidigare. Musen försvann in i gömmorna i köket och finns någonstans omkring oss.

Här kommer en presentation av valparna, fyra veckor gamla:



Svarten - har just druckit vatten på övre fotot. Sedan gäller det att
hålla tungan rätt i munnen...;-)



Tiger




Lillen





Lisa - väldigt lik Chriga i samma ålder och det lutar åt att hon blir
ganska välpälsad.



Pantra




Pyttan

Det hade som sagt hänt en hel del i valplådan. Från små råttor som nyss fått upp ögonen och vinglade omkring på ostadiga ben till medvetna hundvalpar. De intresserar sig för omgivningen, tar kontakt och har börjat leka. Alla är galna i mat kan jag säga. Sedan har de kommit olika långt i sin utveckling vad gäller övriga bitar. Svarten och Pyttan leder vad gäller lekutveckling. Lisa, Pantra och Lillen pockar på uppmärksamhet, vill pussas och ligga nära. Tiger är coolast. Leker och är trevlig, men har inget behov av att sova i syskonhögen. Kan lika gärna söka upp en plats för sig själv. Redan små individer, men det kommer att hända mycket de närmaste två veckorna.


Pantra och Svarten med Odette.



Som sagt. Tycker om mat...



Svarten dricker. Fick t o m hans lilla tunga:-)


Svarten biter på Annmargrets tår.



Svarten och Pyttan


Pyttan i en häftig lekposé med Svarten.

Vi har häftiga veckor framför oss och det känns skumt att det redan är halvtid. Hann inte klippa klorna i dag. Det får bli i morgon.