/ Funderingar /

Stackelanvändning

Helgen har gått i hundens tecken, vilket gäller i stort varenda helg fram till 3 november. I går dömde jag lydnaden på klubbens lägre och högre spårtävling. I dag har jag varit på regelkonferens i distriktet. Rubriken syftar inte på att vi diskuterade stackelanvändning på dagens koferens, utan att detta blogginlägg innehåller lite om regelrevideringen och lite om stackelanvändning. 

Först regelrevideringen. De förslag jag lade fram som har nämnts här i bloggen tidigare blev väl mottagna. Det handlar dels om att förenkla appellklassmomenten för att få en bra stegring till lägre klass och samtidigt göra brukset enklare för nybörjare. När det gäller förslaget att ta bort platsliggningen verkar många vara inne på att vi i så fall ska införa krav på skottfasthet som inträdesprov till lägre klass. Tidigare krävde vi det i karaktärsprovet, medan genomfört MH med känd mental status i princip inte betyder några krav alls. Föraren kan t o m avstå skotten. 
 

Jag drog även mitt förslag om att införa möjligheten till uppvärmnng under rapporten. Till viss del kommer det att innebära mer störningar på stationen, men det är en ren träningssak. I skarpt läge under första världskriget kunde rapporthundarna få ligga i 12-13 timmar, medan föraren utförde andra sysslor, så nog borde våra hundar klara att ha en uppvärmningszon där hundar rör sig och ändå kunna ligga lugnt utan att tappa fokus på uppgiften.  

Mitt förslag:
 På SM:et 2014 i Nynäshamn hade arrangören placerat uppbindningsplatserna på djupet på ett sätt som gjorde att stationsområdet inte blev så långt. Om man gör så, så finns det plats för uppvärmningsrutor (räcker med 10 x 20 meter) på båda sidor om sträckan och de tävlande skulle fortfarande ha tid på sig att gå en bit i förlängningsriktningen innan start. Inför möjlighet att koppla loss hunden och värma upp i uppvärmningsrutan 15 minuter innan start. För att säkerställa att de tävlande har tid på sig att gå i förlängningsriktningen och hinna tillbaka föreslås en utökat tid mellan skicken, så att hundarna skickas med 5 minuters mellanrum. Denna förändring skulle innebära minskad risk för hundmöten. Detta skulle också innebära att det bara är max 3 hundar på uppvärmning samtidigt. De tävlande skulle alltså kunna lämna uppvärmningszonen och förbereda starten 5 minuter innan utsatt sändtid. 

 

En viktig del av rapporthundens kompetens ligger i att efter en längre tids väntan fortfarande med bibehållen motivation springa till den andra stationen. I regelboken står det i dag att hundarna ska erhålla minst 5 minuters vila. En del arrangörer tar detta bokstavligt och en ensam hund erbjuds ibland bara 5-10 minuters vila mellan skicken.

Förslag:
Ändra skrivningen till att hundarna ska erhålla minst 20 minuters vila mellan skicken. 

Diskussionerna innehöll en massa annat också, men det var alldeles för omfattande för att återge i ett bloggnlägg.

Så till min andra del av rubriken. Användning av stackel. Jag brukar roa mig med att titta på en massa olika filmer på YouTube för att se om jag kan få nya idéer och ny inspiration. I fredags kväll hittade jag följande filmer:

 
Inte alls särskilt nytt, utan ett hjälpmedel som många använder för att träna bakdelskontroll. Jag irriterade mig dock en del på att lådan inte var gummerad på undersidan utan gled i väg när hunden klev upp snabbt. Nästa film tyckte jag var snäppet intressantare att studera och slogs av att tankegångarna vad gäller hundträning och detaljer i stort sett är desamma över hela världen.
 
 
Jag blev lite förvånad när samma hundtränare även lagt ut detta filmklipp, men genom att han verkade så trevlig så kunde jag inte låta bli att kolla filmen. Eftersom jag under min barndom mer eller mindre bodde på brukshundklubben så har jag sett en hel del, i dag icke gångbara, träningsmetoder och ett stackel hängde i källaren hemma hos oss när jag växte upp. Jag trodde dock det tillhörde en förgången tid. 

 
Det jag inte riktigt begriper i filmen är varför öppningen på stackelhalsbandet skulle ligga vid struphuvudet medan den per automatik inte gör det när man använder ett halvstryp? I nästa film såg jag också mycket riktigt att argumentet med trycket på struphuvudet faller eftersom öppningen hamnar uppåt eller på sidan. 
Sedan blev jag intresserad att se vad det var för monstruösa hundar som krävde stackel när de i tidigare filmer kunde träna hundarna med positiva metoder. 

 
Nej, det var så klart inga monster till hundar. Jag kan inte heller påstå att hundarna i det här klippet utsattes för någon grövre misshandel. Det jag däremot frågar mig är varför de valde att använda dessa trista inlärningsmetoder. Är det för att de egentligen inte vill att hundarna ska utföra något alls? De vill enbart ha dem under kontroll. Jag menar detta är knappast hundar som tar initiativ och försöker ge järnet. Snarare försöker de komma på hur de ska undvika obehaget. Den lilla taxen ser man tydligt att den är mycket obekväm med situationen. Hur hade det sett ut med positiv förstärkning? 
Jag måste säga att jag har mycket svårt att förstå valet av metod.
Det jag funderar på är också hur liten korrigering som används och hundarna reagerar väldigt . Man kan ju då fundera på vad ett ryck i ett stackel gör med en hund och hur stor inlärningeffekt man får.