/ Tävling /

Regelrevidering rapporthundsgruppen

 
 
Jag har skrivit om det mesta vad gäller mina synpunkter inför 2017 års regelrevidering. Platsliggningens vara eller icke vara, championat-/certifikatregler och appellklassen som inkörsport till brukset. Nu kommer jag till "min" gren, dvs rapporten. Jag börjar med antalet SM-platser i kväll och återkommer med andra synpunkter senare. 

Det finns förslag på att minska antalet startande på SM från 20 till 15. Något jag tycker är helt fel i en gren med relativ bedömning. Reduktionen av antalet SM-platser kommer knappast att öka kvaliteten på ekipagen. I stället kommer kvalificeringen att bero på var i landet man bor. Det gör det förresten redan i dag. Har alltid gjort. Jag kommer i håg slutet av 80-talet då jag råkade bo i samma distrikt som Sveriges tre snabbaste rapporthundar. Jag var då tvungen att tävla i andra distrikt för att inte åka på de tidsneddrag som det visade sig att alla i rapporthundsgruppen fick på SM. På senare år, med Fox och Allti har jag själv inte behövt bekymra mig för tidsneddrag, men tiden på sträckan är av stor betydelse för om man erhåller SM-kval eller inte.


 
 
I sammanhanget kan jag inte låta bli att nämna utfallet på 2014 års SM. Om vi skulle haft de föreslagna reglerna så skulle hundarna med placering 3 och 4 inte startat. Att ens prata om kvalitet på hundar som klarar de svårigheter som en rapportbana innebär är befängt. Och då pratar jag inte om SM-banor där man envisas med att lägga i vinklar och tuffa stigningar uppför slalombackar. Jag pratar om en ordinär obanad rapportsträcka med terrängskiften. Det är en svårighet i sig för hundarna att efter 1-1,5 timmes väntetid kasta sig i väg med fullt fokus till stationen som ligger 1,1 - 2 kilometer bort. De är alla värda sin SM-plats.

Det är inte för att rapporthundsgrenen är lätt som kvalpoängen ligger lågt. Om det vore enkelt skulle den sannolikt dra till sig betydligt fler startande. Då skulle fler vilja få möjlighet att glänsa i den "enklaste grenen av alla", vlket man kan tro om man tittar på kvalresultaten. Överstelöjtnant E.H Richardson var ansvarig för krigshundarna i Storbritannien under första världskriget. I boken om krigshundarna tillägnar han rapporthundarna 2/3 av boken. Just för att deras uppdrag var så svårt.
 
Det är tråkigt att vi de senaste två åren inte lyckats fylla startfältet på SM med 20 hundar, men det lär inte bli fler rapporthundar i Sverige för att vi minskar antalet platser. Som sagt, alla som klarar uppdraget är värda sin SM-plats. 

Under gårdagen fick jag uppleva öppningen av 2014 års VM i IPO på Malmö Stadion. Det slog mig att jag faktiskt tävlat själv på denna arena. Det var 1979 som SM i friidrott gick här. 

 
 
 
I samband med invigningen visades dels en parad med de brukshundsraser vi har i Sverige. Sedan en uppvisning i olika former av barmarksdrag. Vi fick se samma uppvisning på SM förra året, men det var betydligt bättre på en friidrotsarena än på en travbana.
 
Rasparad.
 
 
 
 
 
 
 
I dag har jag tittat på lydnad och skyddsarbete i stort sett hela dagen. Jag träffade Oskar med Freck också. Oj, vad Freck hade vuxit på sig. Han var kanofin. I morgon hoppas jag att vi får till en gemensam träning på något grönområde i närheten av arenan. Jag kan behöva lite tips av Oskar.
 
I kväll var jag glad att jag bad Ove att han skulle rasta Allti så att jag kunde gå ensam med Guzzi. Jag gick bort till hundrastplatsens härliga gräsytor för att träna. Plötsligt kom det en rhodesian ridgeback springande i full karriär. Guzzi hälsade på honom och kom sedan springande till mig. Vi gick undan en bit för att fortsätta träningen men det dröjde inte länge så kom det fler hundar farande och bjöd upp till lek. Guzzi satte fart efter en vinthund och banne mig höll hon inte jämna steg. Men jag tyckte inte alls om det och kallade in henne. De andra ägarna tyckte nog jag var larvig och lugnade mig med att det brukade gå bra. Jag förstod ganska snabbt att dessa hundägare brukade träffas här och låta hundarna röja runt. Men det var ingenting jag hade lust att låta Guzzi göra. Jag är ju larvig med att lägga in säkerhetsaspekter i det mesta som har med hundar att göra och 5-6 hundar som röjer runt på ett fält där de jagar varandra och korsar varandras vägar är ingenting som jag upplever särskilt säkert. Så jag gick ganska snart därifrån. Jag vågar inte ens tänka på vad som hade utspelat sig om Allti varit med. Hon hade inte gillat att 5-6 främmande hundar kom farande rakt emot henne i full fart. Så mycket vet jag om henne....
 
I morgon blir det tidigt uppstigning. Då ska vi åka ut till spårmarkerna och titta.