/ Valpar /

26 november - Valpträff E-kullen

I helgen hade vi årets sista valpträff. Kanske skönt nu när det rapporteras om regn, rusk och snö som ska komma under veckan. Trots att det har börjat skymma medan vi hållit på så har vi haft en vidunderlig tur med vädret varje valpträff. När det gäller E-kullen ska man kanske inte kalla det för valpträff längre. De blir ju alldeles strax ett år.

Ett glatt och förväntansfullt gäng samlas.

Vi började med lite träning i skogen bakom Jädersgården. Uppletande närmare bestämt. Det är inte mycket att orda om. Arbetsintresserade, snabba, alerta hundar med stort föremålsintresse. Vi skojade dock om "det tar vi i vinter" om vissa saker som kanske det är dags att börja jobba lite med... ;-).

Error.
 
En otroligt ståtlig herre denna Error. Duktig var han också. Full fart ut, men framför allt
en fart in som skulle få de flesta avundsjuka. Inte en nersaktning, utan fullt ös ända
fram till matte och formligen tryckte in föremålet i handen på henne. Vi fick också se 
hur han mitt i full kamp, på ett lugnt "Loss", släppte direkt. Det fick framför allt mig att
bli lite avundsjuk.

Elda på väg in med föremål.

Essi med en plånbok i munnen.

Fina Etta, fokuserar på föremålet som läggs ut.

Jag vet inte om vi pratade mycket, men efter uppletandet var klockan tolv och vi gick in för att äta lunch. Där hade vi väl suttit och surrat än om inte kennelmamman stressade på. Vi skulle ju hinna spår respektive rapportträning innan det blev mörkt.

Error med familj. Error satsade på spår, men det hann jag aldrig titta på. Enligt matte
är han dock sagolikt duktig i spåret.

Etta på uppbindning ivrig på att få springa.

Elda på startlinjen.

Essi vill springa.

Tyvärr blev det ganska suddiga foton på tjejerna i arbete. Ingen bild i världen skulle ändå göra dem rättvisa. Fy tusan, vilka snabbfotade kanoner. Jag blev riktigt imponerad och bara väntade på att få höra någon som missade att vika undan för ett träd. Vill också ha, vill också ha...ursäkta Allti, men inget går upp mot utbildningen av en hund. Jag tror att vägen ä minst lika rolig som målet. Ja, så måste det vara. Annars skulle man inte orka hålla på. För alla timmarna med träning är betydligt fler än de få tävlingar som man gör.

Apropå träning så fortsätter vi vårt gnetande med lågintensiv träning. Den uppbyggnadsträning som ska ligga till grund för nästa års härjande i rapportskogarna. I kväll var det återigen dags för skritt, trav och galopp i obanad terräng. Hundarna måtte undra vad vi håller på med. Jag varvar kopplad och lös vovve. När de är lösa sticker de i väg mot stigen, jag går åt ett annat håll och ropar. Det ser ut som om de tänker "Shit! Vad håller hon på med? Det är ju mycket enklare här borta", men de kommer snällt med ännu längre in i skogen bland sly, fåror, stenar, kvistar och omkullblåsta träd.

 





#1 / / Jenny & Error:

Tack för god mat och trevlig träff.
Hoppas Ove överlevde dom objudna snyltarna som stannade ;)

#2 / / Eva & Elda:

Tack för en härlig träff mm

#3 / / Maria & Vilja:

Vilka härliga bilder :-) fina E-kullen :-)

#4 / / Torbjörn:

" Jag tror att vägen är minst lika rolig som målet"
Så sant..så sant....!!
Fina Schäfrar och den ståtlige Error påminner mkt i uttrycket om min egen "lille gosse" ;-)

Hälsningar Torbjörn