/ Träning /

26 april - Dags att stanna upp och fundera


Besök hemma hos Blixtra (Ixa)

I tisdags hade jag planerat in en liten resa till Nyköping. Dels skulle jag besöka Anita med Enduros Blixtra och sedan skulle jag gå igenom foton som ska tas till mitt nya projekt.

Anita bjöd på fika när jag kom och sedan hade hon lagt ett spår åt Allti. Jag hade bett om ett knepigt spår med flera spetsvinklar och vinklar direkt efter apporterna. Det gick som på räls tills vi kom till ett klippigt parti. Där snurrade vi ett bra tag innan Allti hittade spåret. Vi fick ytterligare ett rejält tapp efter att ha korsat en skogsväg. Direkt efter övergången kom en apport och som vi snurrade innan hon hittade spåret som vinklade av strax efter apporten. Allti var riktigt trött då, men efter en mikropaus så rensade hon nosen och hittade rätt.


Även Drive fick ett spår och överraskade mig med att komma till mig med apporterna. Spåret vinklade strax innan en skogsväg, men Drive gick ner på vägen och tog upp ett spår där. Efter några meter på skogsvägen såg jag en kvinna med en liten tax längre fram. Drive såg dem också, men släppte detta spår och vände in i skogen igen. Där tog han upp sitt spår och fortsatte utan problem.


Efter en god lunch vallade vi en knepig uppletanderuta. Den var knepig så tillvida att den innehöll vanlig gräsmatta, ängsmark, diken, stenar, en panncentral, klipphäll mm. Både Blixtra och Allti hittade sina fyra föremål på kort tid. Drive fick synretning på föremål, ett i taget. Han behöver ingen synretning, men jag gjorde det för att han inte skulle byta fokus. Det fanns nämligen en hundgård några hundra meter bort, där det stod hundar och skällde. Nu tror jag inte att han skulle bryta ett intressant arbete för detta, men jag vill gärna ha "livrem och hängslen" när jag tränar och inte få misslyckanden som jag kan undvika.


Vi hann även träna lite lydnad med Allti och Blixtra innan jag skulle åka vidare.



Fina Blixtra.

Jag hade hoppats att jag hade missat en vecka av Alltis löp. Men så är det inte. Jag har missat några dagar, men inte tillräckligt för att löpet ska vara över nu i helgen när Eldprovet går. Så vi missar en tredje tävling detta löp. Lite synd då jag gärna skulle vilja hinna tävla lite innan valparna kommer. Om det nu finns några valpar i Aqilas mage. Men det får vi väl hoppas och tro. Intresset är stort även för denna kull, så det vore trist annars.


Jag har fortsatt träningen med Drive på samma sätt som tidigare, men ska nu stanna upp och fundera lite. Skriva ner utgångsläge och målbilder på olika områden. Det handlar ju om allt från momentlära till saker som ska fungera i vardagen och att ge honom rätt förutsättningar inför L-testen. Så jag tänkte få lite struktur på det hela. Han är förresten väldigt rolig. På morgnarna brukar vi i bland gå runt i hela skogen och i bland går jag till en liten skogsglänta där han får leka lös en stund. Jag brukar då ta en sväng runt skogsgläntan för att försäkra mig om att det inte finns något vilt som står och trycker. När han har uträttat sina behov så vill han alltid vika in på stigen som leder till skogsgläntan. Man kan ju se det som något positivt att han väljer det och inte att gå till det ställe där han dragit på råddjur två gånger. Ena gången var första veckan när jag ännu inte hade insett att han måste vara kopplad i vår skog. Andra gången var han kopplad, men han rusade i väg från noll till hundra på en tiondels sekund så jag hann inte ens försöka sluta handen runt kopplet. Den gången trasslade han in sig i kopplet och jag hittade honom som tur var bara hundra meter bort. Sedan dess har han vid två tillfällen sett vilt rusa i väg. Råddjur ena gången och en hare andra gången. Ingen av dessa gånger har han gjort någon rusning, utan bara stannat upp i kopplets längd. Jag ska som sagt fundera hur vi går vidare med de olika delarna.


I går var en riktig skitdag. Jag har tappat bort så många bollar att jag bestämde mig för att åka till Eskilstuna och inhandla nya. I "min" hundaffär fanns bara såna där gröna bollar som inte går bita sönder. De ksotade 179:- styck, så jag funderade en liten stund, men slog till.



Exklusiv boll.

Efter att ha inhandlat de två bollarna åkte jag till mitt vanliga ställe i Kjula. Det var två tjejer där och tränade sina mallar. Jag pratade en stund med dem innan jag vände bilen för att åka till ett annat ställe. Och inte såg jag stubben. Precis där jag skulle vända körde jag över en stubbe och det gick bra, men kofågaren höll på att brytas sönder när jag skulle backa tillbaka. Vi stod och dividerade ett tag om jag skulle kunna backa utan att förstöra kofångaren genom att köra upp på stubben och vrida på ratten. Men jag vågade inte testa detta, utan bestämde mig för att ringa "en vän". Det blev Ove som fick komma med motorsågen och såga bort tillräckligt mycket av stubben för att jag skulle kunna backa utan problem. Jag klarade mig från alltför mycket skäll...Vi har väl båda nått en ålder då man inser att inget blir bättre för att man lägger energi på hur saker och ting kunde hända. Bättre att lägga energin på problemlösningen i stället eftersom man ändå förr eller senare måste dit.


Jag åkte glad i hågen till ett nytt ställe och hundarna älskade de gröna bollarna. Först Drive och sedan Allti. När det var Alltis tur så såg jag vid flera tillfällen att bollarna var grymt nära vissa höga grenar. När hon var riktigt flåsig tänkte jag ge mig medan jag fortfarande hade båda mina bollar. Men tyckte att lite mer kunde hon få springa. Kände mig för lat för att orka hitta på någon mer tidskrävande konsitionsträning denna dag. Resultatet blev en högtgående boll som fastnade ca 7 meter upp i en tallgren. Det blåste en del och jag stod länge och väl och bad till de högre makter som jag ju egentligen inte alls tror på. Och mycket riktigt. Inte blåste bollen ner. Jag kommer nog att gå dit några gånger och titta till min exklusiva boll. Funderade ett tag på om Ove skulle kunna komma med motorsågen ytterligare en vända, men lade bort dessa tankar ganska snabbt...;-).


I dag har jag alltså inget inplanerat för hundarna. Men det lutar åt att jag åker till en hundaffär och köper ett par bollar. Jag har noterat att Drive måste ha två likadana bollar eftersom han annars prioriterar en av dem. Jag försökte med den gröna och en gammal blå i går efter valpkursen. Men när jag kastade den blå och hade kvar den gröna hos mig, så tittade han på mig med en blick som sa: Tror du jag är dum eller? 
Jag tänkte också gå en "inte-dra-i-kopplet-promenad" med Drive. 


Alltis träning då? Måste erkänna att inspirationen ligger lågt där. Fysträning tycker jag är kul, men jag har svårt att hitta rätta energin för lydnadsträningen. Det finns att plocka i de flesta moment, men egentligen är det bara krypet och skallet jag kan göra något större med. De övriga är inte perfekta, men jag sitter liksom nöjd och tycker de är tillräckligt konkurrenskraftiga. Rapportträningen då? Tja, rubriken att stanna upp och fundera gäller inte bara Drive. Det gäller Alltis träning också. Hon är motiverad och hon vet vad hon ska göra. Visst kan det vara trevligt att åka i väg och träna rapport, men jag är sån att jag måste veta vad det är jag tänker träna på. 
Så kvällen tänker jag använda till att fundera på det. 

#1 / / Lotta:

Snopet med bollen! Jag gjorde samma sak en gång, för länge sedan, men med en betydligt billigare boll. Länge, och nästan dagligen, gick vi och tittade på den, där den hängde så fint i sin gran. Så ... en dag var den borta?! Trodde att den ramlat ner men den fanns inte på marken heller... Ett olöst mysterium. :)

#2 / / Ann-Margret & Vinja:

Låter som du, Anita och vovvarna haft en super trevlig träningsdag :)

Attans synd med din dyra boll, inte kul att kasta upp dom i träden. Låter som du skulle behöva bli sponsrad av nån bolltillverkare ;)

#3 / / Mia och Greta:

Jo det är likadan boll! Bättre köpa i Flen, billigare hos min kompis :-)

#4 / / Helena Hagström:

Fina Vackra Blixtra

#5 / / lillemor:

asg stackars ove jag vet precis hur det känns (för dig alltså).... man ringer bara en vän en gång om dagen :-)