/
Träning /
19 juni - Domaraspirantprov i Gnesta
Väckarklockan ringde klockan sju och kvart i åtta var vi på väg till Gnesta. Vi var framme kvart i nio och fikade innan det var dags för rapporten. Domarna stod bara på A och banan var snitslad ca 150 meter. Vi fortsatte en bit till, men eftersom vi kom fram till en massa stigar där det kom löpare och hundägare på promenad, så gjorde vi inga förlängningar.
Banan var så kort att det inte kunde bli så stor dramatik. Kunde man ju tycka. Men på andra skicket kom en av hundarna in, skrek och höll upp tassen. Den blödde ymnigt och som tur var hade Dollars matte med sig förbandsmaterial. Hundens husse bar henne ner till A-stationen och då var det plötsligt väldigt skönt att sträckan var kort. Det visade sig att hunden skurit sönder en sena och måste vara gipsad i 6 veckor. Väldigt trist. Jag lärde mig också att man ska ha förbandsmaterial med sig. Så nu kommer det att packas med i båda våra ryggsäckar.
Enligt Ove hade Allti skött sig på A-stationen. Och om det stämmer så ska facit vara "inga avdrag" på stationsuppträdandet. Det skulle vara intressant att veta hur referensdomare och aspiranter bedömde den hund som vi hörde ända till B-stationen.
Direkt efter rapporten körde vi uppletande. Allti tog tre föremål ganska snabbt och jag tyckte nog att hon gick rätt bra till sista minuten. Det är naturligtvis något som jag avsöndrar när det tar lång tid utan att hon hittar, för vid träning brukar hon aldrig bli tveksam och eller se frågande ut även om det tar lång ti. Men då känner ju inte jag mig pressad.
Efter uppletandet var det lydnad. Jag hade sett fram emot detta väldigt mycket. Dels för att det blir tävlingsmässigt och ändå med möjlighet att belöna mellan momenten. Men kanske ännu mer för att se om hon skulle stanna på långa inkallningen eller hur hon skulle bete sig. Jag var också nyfiken på om låsningen på hoppet skulle sitta kvar. I övrigt var jag inte särskilt nyfiken. Jag vet ganska väl var jag har damen.
Vad ska man säga. Fria följet var hyfsat föutom att hon gnällde lite på stegförflyttningarna (synd för de var rät fina), var på väg att göra höger om halt i en rak halt samt hade fått för sig att vi skulle göra helt om vid en annan halt. Långa inkallningen är jag nöjd med. Jag kan inte tänka mig att vi skulle ha mer än 8 för det. Sedan var det inkallningen. Visst tog hon några steg på ställande och läggande, men hon har alltid hög fart och bromsar hon direkt, så är det inte något jag tänker tjafsa om. På framåtsändandet är det mesta bra. Hon galopperade ut, hon hade en tydlig övergång till skritt, gick spikrakt och kom snabbt på inkallningarna. Kruxet är hennes drivna skritt som gör att avståndet blir något långt. Jag resonerade med henne om detta i torsdags och då visade hon att hon mycket väl förstod vad jag menade eftersom hon gick väldigt, väldigt långsamt när jag gjorde om det. Men det hade hon glömt bort i dag. Om tre- fyra år kanske? Skämt åsido så brukar det vara bättre efter en rapporttävling.
Krypet bryr jag mig inte så mycket om längre. I dag skuttade hon mer än vanligt. Kom aldrig in i något flyt. Men jag struntar i det där nu. Skallet var något sämre än på Treklubbars, men för att vara en hund som haft väldigt svårt att skälla, så håller hon i bra även om hon lättar emellanåt. Metallapporten har vi lite problem med. Inte Allti, utan jag. Jag har svårt att göra långa kast med min armskada. Och alla som håller på vet att man får mycket bättre tempo med långa kast än fjuttiga. I dag "slet sig" apporten, men på något sätt kom den i spinn och det blev inte så vansinnigt kort som det först såg ut att bli. Jag måste nog ta och träna på att kasta:-). Men jag skyller på att jag är handikappad. Vilket är sant. Tunga gjorde hon som vanligt. Lite seg avslutning. Men tian brukar försvinna vid den sista vändningen in, så det var som vanligt.
Så var det då dags för hoppet som jag sett fram emot. Domaraspiranterna kunde gott få utsättas för "Två kommandon varav det sista ett dubbelt". Här måste jag förklara vad jag menar. Ordet dubbelkommando används nuförtiden väldigt vårdslöst. Folk säger dubbelkommando även vid två kommandon. Dubbelkommando har i min värld alltid betytt att man ger två kommandon samtidigt, t ex säger ligg samtidigt med ett handtecken. När man däremot säger om kommandot för att hunden inte lyder, så är det fråga om flera kommandon. Men ok, jag fattar ju vad folk menar även när de säger DK om två kommandon.
Så min tanke var att jag skulle säga "Hopp" och om prinsessan bara ryckte (som i torsdags) skulle jag ge ett dubbelkommando, dvs säga "Hopp" och peka samtidigt. Men nu behövde jag inte det, utan hon hoppade precis som vanligt. Tvåtassfattning när hon gick nerför stegen var också som vanligt. Jag struntar i det också. En del drar en betygsenhet för tempot och en del ger faktiskt tio om hon gör tvåtassfattningen snabbt. Men i dag gick den ganska trevande, så jag tror inte någon av aspiranterna gav en tia. Tror t o m att någon kunde gett en åtta.
I morgon kväll bolagsstämma på jobbet. Tisdag en ny träning under tävlingsmässiga förhållanden, på onsdag rapportträning i Stockholm. Och i midsommar ska vi tävla spår i Östersund.
Du kan få mina betyg så får vi se vad du tycker och tror. :-)