22 november - Fem timmar i skogen
Okey - vad ska vi göra härnäst?
I dag stod spårträning på programmet. Jag är minst sagt mör efter att ha gått 6 (!!!) spår. Jag lade spår åt Allt-I och Bolt. När jag gick spår åt Bolt visade det sig att jag hade korsat Ankis spår pga ett missförstånd. Jag bestämde då att lägga ett nytt åt Bolt och att Allt-I skulle få gå två spår. När jag lade spår åt Bolt för en andra gång gick jag lite fel och var tvungen att göra en återgång. För att det inte skulle bli strul där så följde jag med Josefina på spåret. Vi lät honom inte försöka lösa det hela, utan ledde honom förbi den punkt där återgången hade skett. Bolt var jätteduktig på spåret och markerade alla apporter.
Sedan släppte jag på Allt-I's spår och hon var väldigt intensiv. Men tog upp åt rätt håll, tog alla pinnar och fixade spetsvinklarna utan problem. Efter detta, mitt femte spår, så var det dags för förtäring. Janne hade med sig grill och korv. Måste börja ta efter detta otroligt trevliga initiativ. Är oftast själv så speedad att jag inte ens har kaffe med mig...
Grillning pågår. Observera paraplyerna. Vet inte vad jag hade för
inställning på kameran, men det ser ljusare ut än det var i verkligheten.
När jag fått i mig ett par grillkorvar med bröd så släppte jag på Allt-I på det spår där jag hade korsat Ankis spår. Jag tänkte att det inte skulle vara några problem. Det största problemet var att jag inte riktigt kom i håg hur jag hade gått spåret....Det visade sig att det inte var en så bra idé att överhuvudtaget gå spåret. Allt-I måste ha bytt spår två gånger och helt plötsligt upptäckte jag att jag gick spåret, men åt fel håll. Så två pinnar som hon tog var i bakspår. Aj, aj, inte så bra, men när jag upptäckte det så selade jag av och gav Allt-I sin boll. Om det hade varit för ett par år sedan så hade jag nog blivit helgalen över att hunden fått "vinst" av att gå bakspår. I dag blev jag bara halvgalen och tröstade mig med att hon trots allt i första hand är rapporthund. Dessutom så bör hundra korrekta spår sudda ut detta felaktiga. När jag nu ska ha tid att sudda ut med hundra spår...tja det kanske räcker med tjugo..;-).
Vi avslutade träningen med uppletande i helvallad ruta. Det gick bra för både Vinja och Allt-I. Klockan var då halv tre och jag hade bestämt mig för att köra backträning efteråt. I bland ångrar man det man bestämt sig för. Jag ska ärligt erkänna att det pågick en inre dialog huruvida jag skulle nöja mig med dagens träning eller om jag skulle göra det jag hade bestämt mig för innan. Jag var genomblöt om fötterna medan denna inre dialog fördes. Men samtidigt vet jag hur veckan ser ut. Mörkt på kvällarna och jag måste komma i gång med kontinuerlig fysträning. Visst är det bra med spårträning, men särskilt fysiskt är det ju inte. Så dialogen slutade med att jag faktiskt åkte till "vår" backe och körde 2 x 10 x 80 meter backe. Hon är helt otrolig på detta min Allt-I. Jag tror banne mig inte jag skulle behöva någon target längst ner längre. Det är bara att säga åt henne att "Gå ner!". Sedan full fart upp. Dessutom verkar hundskrället tycka att detta är kul. Hur är det möjligt?!
Jag har börjat fundera över hur träningsupplägget i vinter och det blir förmodligen två simpass i veckan under den period då vädret är som värst. Det kostar både tid och pengar, men jag tror själv att simträningen är otroligt effektiv. Man kan bygga både styrka, smidighet och anaerob kapacitet. De delar i lydnaden som vi behöver fila på kan vi till största delen göra inomhus: skall, kryp och stegförflyttningar.
Vilken härlig dag, trots skitvädret! Elsa är helt slut efter tio skyddspass, varav sex i korg. Tänk att den lilla kan bli så arg! :-D Monster nämndes i samma mening som Elsa...märkligt skratt!
Klart du ska simma henne två gånger i veckan, så hon hinner ikapp Elsa. ;-)