/
Allmänt /
29 februari - Fullspikad dag...;-)
Sjukgymnasten tyckte det gått framåt rejält och mätte vinklarna på alla ytterlägen. Hon konstaterade att armen är lite svullen, vilket innebär att rörligheten försämras något. Sedan sa hon att jag får räkna med att det tar tid och att jag inte ska överdriva träningen. Flera, korta pass per dag är dock bra. Jag berättade att jag får så ont på nätterna och det förklarade hon med att blodgenomströmningen är nedsatt och blir ännu sämre när jag ligger still.
När jag kom hem städade jag badrummet. Det gick inte fort precis, men när ingen annan ser att det behövs - vad gör man? Det blev i alla fall lite balanserande på ett ben, men fungerade.
Ove kom hem under tiden jag städade badrummet och han tömde min tjänstebil och dammsög lite som hastigast. Sedan åkte vi in till sta'n och lämnade tillbaka bilen. Vi klarar oss bra med en bil just nu så det kändes inte jobbigt alls att lämna tillbaka "eländet". Vi passade på att handla på Coop innan vi åkte hem.
Nu har jag just tränat mitt första lydnadspass på 5 veckor med Allt-I. Jag körde framåtsändade, ljudgivning och inkallning med ställande. Hon hade inte glömt något av det. På framåtsändandet inledde jag med 4-5 saktagående från targetmatta mot boll. Jag belönade ganska snabbt på de första, men avslutade med en på ca 20 meter. Sedan körde jag 3-4 framåtsändande i galopp mot targetmatta. Jag avslutade med ett par övergångar. Jättefint.
Allt-I var hetare och hade högre intensitet på skallet än tidigare. Däremot studsade hon onödigt mycket.
På inkallningen lade jag belöning bakom henne och körde två där jag belönade ställandet. Avslutade med en där hon fick fortsätta in i fotposition.
Hur kunde jag nu göra allt detta med kryckor? I de lägen då Allt-I skulle sitta fot så lade jag i från mig kryckorna. Jag kan stå utan kryckor om jag lägger lite mer av belastningen på höger ben. Jag vet inte, men jag tror faktiskt att jag skulle kunna gå utan kryckor också. Det är dock inget jag tänker testa förrän jag hört vad läkaren säger. Tänk att bäckenfrakturen som oroade mig så mycket i början är det minsta bekymret nu. Jag är mest orolig över hur armen blir när den är "färdig".
Nej, nu är de fredag kväll. Jag har lovat att göra i ordning klyftpotatis, så det är bäst jag sätter i gång. Jag förs mer och mer in i vardagsarbetet på gården. Undrar när jag kan gå ut och mocka i stallet?
Vad kul att sjukgymnasten tycke att du har gjort stora framsteg. Och det måste väl kännas bra att kunna träna lite lydnad också. Men gör inte stora saker om du känner dej osäker, så att det inte händer mer än vad det är.
Kram på er.